Då och då planerar jag att dela med mig av de där små sakerna som kanske verkar töntiga men kan vara skillnaden mellan att landa med smörsidan upp och allt kladd rakt på den där handvävda mattan du ärvt av din gammelmormor. En sådan där till synes liten sak med stora fördelar, i alla fall inga nackdelar, är ”tänk om”-leken, eller ”The What If-game” som polyglotten kanske väljer att kalla den. Jag ägnar ganska mycket utrymme åt den i min bok Krisberedskap för alla just för att jag tycker att den har så många fördelar. Du har säkert redan tillämpat den omedvetet eller i lekfulla sammanhangen någon gång i livet, men låt oss ändå strukturera upp den.
Leken går i korthet ut på att du fantiserar ihop ett scenario, ett ”tänk om” och försöker hitta lösningen på problemet eller utmaningen du precis fabulerat. Exempel: Du är på väg till matbutiken och går längs en trafikerad väg. ”Tänk om en mötande bil plötsligt får fel på bromsarna och inte kan stanna men tutar för att varna alla, var söker jag skydd då?” Med blicken söker du av terrängen omkring dig, förkastar snöhögen, konerna vid asfaltläggningen och cykelstället två meter bakom dig och beslutar dig för att det där betongfundamentet som lyktstolpen framför dig är monterad i är tillräckligt robust för att tjäna som skydd. Du behöver inte yppa ett ord eller ens stanna upp, tvärtom, ändå har du nu bidragit till att göra ditt sinne vant att reagera på händelser och söka lösningar istället för att frysa.
Det går naturligtvis precis lika bra att vara två. I tjänsten tillämpar vi det ofta och scenarierna skiftar vitt och brett. Ett ”Vad skulle du göra om det plötsligt hördes ett skott i den riktningen och det samtidigt slog ut en rökpuff därborta” kan i nästa scenario förvandlas till ett ”Träden framför oss knäcks plötsligt och ett fyra meters klipptroll vevande en jättepåk tar några tunga steg mot dig, vad gör du?”. Det är inte alltid dina lösningar kommer att vara briljanta, det är inte alltid scenariot kommer att vara briljant. Klipptroll existerar till exempel inte i Europa så det är inte så troligt att ett sådant kliver fram i Hagaparken i Stockholm. Återigen vill jag betona att det är träningen av ditt sinne som är den viktiga vinsten även om bra lösningar alltid är en tacksam bonus. Om du nu går samma väg för att handla ett par gånger i veckan behöver du självklart inte använda dig av samma situation, förhoppningsvis har du redan sett ut bra ställen längs vägen som du sedan kan använda dig av om det mot all förmodan skulle inträffa.
Känns Tänk om-leken töntig att göra vill jag påminna dig om att betydligt tuffare människor än du gör den utan att skämmas. Till exempel min kompis Johan som var den som introducerade mig till benämningen och själv tillämpat den i högriskzoner som Afghanistan och Irak. Dessutom är det ett utmärkt sätt att fånga de yngre. Genom att måla ut scenariot med detaljer du vet att din telning gillar skapar du förutsättningar för även ett barn att komma ihåg åtgärder och möjligheter.
Känner du fortfarande olust att kasta dig ut i okända tankar kan jag lugna dig med att det mig veterligen inte finns någon seriös forskning som bevisat en kausalitet mellan den typen av hypotetisk situationer och verklighet. Det kommer alltså inte att ske någon Law of attraction/the Secret/valfri trendande spirituellt flum som gör att den där bilen med taskiga bromsar en vacker dag kommer körande din väg, däremot kommer du att ha stärkt din beredskap i händelse av att slumpen placerar dig och en skrotbil i närheten av varandra.
Bli först att kommentera