Jag var förhållandevis gammal när jag för första gången iklädde mig det av okänd anledning icke varumärkesskyddade M90-mönstret. Sedan dess har jag lagt ett drygt decennium av mina bästa år i kungens sold och även om tiden är förhållandevis blygsam i sammanhanget då många ägnar hela sina vuxna liv åt krigskonsten har jag liksom tusentals andra fått livsvisdomar serverade till det blygsamma självkostnadspriset i form av skador, smärtor och umbäranden. I en tid där det är relativt få förunnat att beredas möjlighet till den introspektion om drivkrafter och gränser som kommer efter en längre nattmarsch med tung packning tänkte jag i en serie inlägg dela med mig av ett axplock av de lärdomar jag snappat upp längs stigarna. Dessa presenteras helt utan inbördes ordning eller värdering.
- Gräv alltid din skyttegrav djupare än du tror. När du tror att du är klar har du bara kommit halvvägs. Först när plutonens två största soldater kan sängröka bredvid varandra kan den anses vara tillräcklig.
- En täljd pinne fungerar som distans mellan skinkorna och hjälper vid infanterield. Se bara till att den inte vandrar med den spetsiga änden mot andra ställen.
- Det går alltid att fippla snabbare.
- Ju fler stjärnor i ett rum, desto längre och mer meningslöst kommer mötet att bli. Dessutom blir resultatet ändå torftigare än om översergeanten gjort jobbet själv.
- Kasta aldrig en rökgranat utanför vapenvårdslokaler för att höja ditt stridsvärde. Hur diskret du än är finns det alltid någon quisling som ser dig.
- Trä en dragsko över skosnörena på dina vinterskor och knyt ihop dem. Då slipper du besväret att knyta dina pjuck med stelfrusna fingrar.
- Du ska inte tro att du är något.
Bli först att kommentera